Nya gymnasiet stänger dörrar

Riksdagen har beslutat om den nya gymnasieskolan som ska träda i kraft 2011. Strukturen man väljer är allt igenom dålig, där man utgår för att alla elever är precis medvetna om vad man vill göra under resten av sitt liv. Uppdelningen mellan en yrkes- och studieförberedande program är djupt olycklig och kan mycket väl komma att cementera folk fast i roller man inte själv valt.  

Borgerlighetens syn på skolan är att den ska fungera som en drillningsinstans för att fostra lydiga individer, senare gående genom livet utan att vare sig ifrågasätta eller kommentera sin omvärld. ”Om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften” brukar det sägas, frågan är om det verkligen går att tala om någon rensopning med denna tydliga uppdelning .

”Man kan läsa extrakurser”. Jodå, det ska alla som vill kunna och på så sätt få högskolebehörighet. Frågan är om man gör det, om man nu kanske är skoltrött eller liknande. Vissa saker bör alla människor kunna, oavsett yrkesval. Vidare brukar möjligheten att läsa kurser på komvux framhållas. Men regeringen talar gärna tyst om att komvuxstudier rangordnas lägre än de som får sin behörighet på ett gymnasium, då man anser att folk måste snabba på och bli klar fortare.

Beundransvärd tanke, men intentionerna med detta är tydligt. Man vill från tidig ålder se till att vissa av hävd kommer få det svårare att kvalificera till högre studier samtidigt som man förstört möjligheten att rätta till felaktiga livsval senare i livet. Så skapar man en akademi för inbördes beundran. Regeringen behöver bara föreslå att aga återinförs så har man kommit i mål = att skapa en skola som befäster sociala strukturer.

Vi punktmarkerar regeringen

Nu när det är det är ett år kvar tills valet presenterar vi rödgröna studentförbund en gemensam blogg – Utbildningsnyheter. Tillsammans ska vi bevaka vad som händer på utbildningsområdet. Vi ska även se till att studenters livsvillkor blir en av valrörelsens stora diskussionsämnen.

För frågor vänligen kontakta förbundsordförande Mia Sand eller vice ordförande Mikael Pettersson. Kontaktuppgifter finns under fliken Media. Länk till bloggen ser du till höger.

Vi ska omvärdera synen på de yrkesförberedande programmen

Vänsterns och arbetarrörelsens ambitiösa planer vad gäller högre utbildning till så många som möjligt har varit framgångsrik. Människor som tidigare inte haft möjlighet till högskolestudier har det nu tackvare utbyggd högskoleväsende och fler distanskurser. Tyvärr har de yrkesförberedande utbildningarna dock fått stå tillbaka. Det måste bli ändring på det nu. Sverige behöver inte välja mellan femtio – procentmålet eller bättre yrkesförberedande program. Det är snarare tvärtom. Kanske borde man flytta in fler yrkesutbildningar till universiteten?

En radikal utbildningspolitik måste ha som ambition att höja kvaliteten på de yrkesförberedande programmen och därmed dess status. Det är inte acceptabelt som det är nu att exempelvis elever på gymnasiets samhällslinje eller natur många gånger erbjuds studieresor samtidigt som samma möjligheter förvägras elever på de praktiska programmen. På min gymnasieskola fick samhällsklasserna på skoltid åka till Bryssel, men vart for eleverna på omvårdnadsprogrammet? Jag vill se en politik där elever på Barn och Fritids- programmet får träffa elever från andre delar av Europa och världen för att diskutera och utvecklas som mänskor och som i sin roll som yrkesmän. Det är helt enkelt inte acceptabelt som det är på vissa gymnasieskolor idag att eleverna på de studieförberedande programmen får de bästa lärarna och de finaste klassrummen.

Jag vet inte hur många lärare jag mött i skolan som bara inte kan hålla tillbaka sitt klassförakt mot elever från arbetarfamiljer. Det är dags att omvärdera samhällets syn på de yrkesförberedande programmen. Det är arbetarklassen som bygger och bär upp landet på sina axlar. Att läsa till snickare eller barnskötare borde därför vara bland det finaste man i svensk skola kan göra. Det är arbetarnas slit som gör det möjligt för oss studenter att filosofera och läsa böcker på universiteten. Det är många mornar jag suttit på universitetet och känt fan vad tråkigt och tungt. Men då jag direkt inser att min pappa förmodligen står ute och sliter med en byggnadsställning (sedan klockan sju på morgonen) inser jag att mitt liv är ganska lätt ändå.

När de yrkesförberedande programmen diskuteras är det ofta utifrån perspektivet att de ska vara högskoleförberedande. Det är självklart en bra utgångspunkt. Men alla de som inte vill läsa på högskolan utan faktiskt vill vara med och konkret bygga landet, vem talar för dem?

I vissa ”intellektuella” kretsar anses det finare att kunna rabbla filosofer och läsa en a-kurs i sociologi än att lägga plåttak eller dra ventilation. Jag håller inte med. Mona Sahlin anförde i årets första maj- tal att högerregeringen har ställt in klassresorna för många genom att skära i Komvux. Jag håller förstås med henne, men är problemet att vissa söner och döttrar ur arbetarklassen nu inte kan ta sig upp i samhällsstegen, eller är det klassamhället som är problemet?

Mikael Pettersson
Vice ordförande Vänsterns studentförbund

Arbetarens son och direktörens dotter ska dela skolbänk

Idag skriver representanter från socialdemokraterna på DN: s debattsida att arbetarrörelsen måste släppa sitt motstånd mot friskolorna (www.dn.se/opinion/debatt).

”Det ideologiska slaget om skolan är vunnet. Skolan är tillgänglig för alla på lika villkor och finansieras gemensamt via skatten. Den friskolereform som drevs igenom i början på 90-talet utformades på ett sätt som garanterar den allmänna tillgängligheten och finansieringen. Alla barn, oavsett föräldrarnas inkomst och var de kommer ifrån, har möjlighet att välja en friskola. Friskolorna utgör därmed inget hot mot den gemensamma skola som vi socialdemokrater värdesätter så högt”, skriver debattörerna.

Skribenterna går så långt i sin kritik av arbetarrörelsens skolpolitik att de är beredda att acceptera friskolor som genererar vinst. De skriver: ”En diskussion som pågår är friskolornas rätt att ta ut vinster. Att göra vinst på gemensamt finansierad verksamhet anses fult. Vi har dock svårt att se poängen med att det är acceptabelt att göra vinst på att bygga en skola men inte att driva den. Det är samma skattepengar som betalar båda.”

Det här är ett i raden av inlägg inför socialdemokraternas partikongress där det finns starka krafter som vill driva partiet högerut och bort från jämlikhetstanken. Socialdemokratiska arbetarpartiet är ett brett parti för löntagare och tjänstemän som behållit sin starka position mycket för att man lyckats förena arbetarklassen och medelklassen kring en vision om ett starkt samhälle som håller ihop. Därför är det lite svårt att förstå representanter i rörelsen som vill förstöra det som tagit generationer att bygga upp. De svenska kommunala skolorna har stora brister men i en internationell konkurrens står vi oss fantastiskt bra. Jag är övertygad om att våra vänner i socialdemokratiska partiet tar sitt förnuft till fånga och avfärdar detta inlägg. Vi tror på en skola för alla som utgår från principen att alla barn är lika mycket värda och därför ska ha samma möjligheter, oavsett klassbakgrund. Friskorna är idag det största hotet mot den drömmen. Erfarenheterna av några år med friskolor visar att många av medelklassens och överklassens föräldrar gör allt för att placera sina barn på en skola så att de slipper träffa barn från andra sociala bakgrunder, det i sig riskerar att skapa sociala spänningar och ökade klyftor i samhället.

Det vore mer intressant att diskutera hur den rödgröna koalitionen efter valet kan stärka våra gemensamt ägda skolor. Hur vi kan öka kunskapen ytterligare hos eleverna, göra det mer lustfyllt att lära och bygga om de ofta så tråkiga skolbyggnaderna. Istället för att diskutera hur vi fortast kan montera ned och förstöra det vi tillsammans byggt upp.

Mikael Pettersson
Vice ordförande Vänsterns Studentförbund

SVD Brännpunkt: Höj studiemedlet!

Skriver på SVD Brännpunkt idag tillsammans med ett gäng företrädare för studentförbund och studentkårer om studiesociala utredningen och vad som borde göras istället:

Studier tar tid. Det tar tid att bestämma sig för vad man vill studera, vad man vill arbeta med i livet. Att försämra möjligheterna för människor att ”hitta rätt” i högskolan är inte en modern utbildningspolitik.

Studiemedlet ska underlätta, inte försvåra, vidare studier, och högskolan ska rekrytera bredare grupper, inte smalare. Vill man öka genomströmningen vore höjt studiemedel en bättre idé – då slipper människor jobba när de borde plugga.

Av dessa anledningar hoppas vi att riksdagen säger nej till den föreslagna studiemedelsförsämringen men ja till höjt studiemedel.

Mia Sand, ordförande

Läs också Kajsa Borgnäs, Gröna studenter och  Sabba inte studiemedlet.

Missa inte Jespers text på Dagens Konflikt om politiskt våld och den fackliga konflikten på Berns i Stockholm. Kolla in filmen!

Intressant? Klicka och sprid!

Fler om brännpunkt, studiemedlet, vsf, studeisociala utredningen, studiemedlet, regeringen, utbildningspolitik

Sabba inte studiemedlet!

Den studiesociala utredningen landar idag som en blåbrun bomb i utbildningspolitiken. Rätten till studiemedel föreslås förkortas från 6 år till 4. Det i kombination med den nyligen genomförda Bologna- processen, som ju inneburit längre studietid för att få en schysst examen, är inget annat än skogstokigt. Lägg till minskat antal studieplatser, ett uppluckrat studentinflytande (genom kårobligatoriets avskaffande), ett betygssystem som leder till mindre pedagogik och mer stress och konkurrens, och framtidens borgerliga elitutbildning är redan här.

På förekommen anledning presenterar därför VSF, SFS, S-studenter och Gröna studenter kampanjen Sabba inte studiemedlet.

Den studiesociala kommitténs förslag kommer att gynna dem som redan har det ganska bra; ungdomar som tidigt vet vad de ska läsa på högskolan (barn från akademikerhem) och folk som läser längre utbildningar (läkare, jurister osv.). För andra, dem som först påbörjar en utbildning och sedan upptäcker att de egentligen ville studera något annat, eller dem som inte klarar av sina studier på kort tid (till exempel för att de tvingas arbeta vid sidan av studierna) de kommer i framtiden bara få studiemedel i fyra år i stället för sex. Det är märklig utslagningspolitik i en tid när Sverige behöver mer utbildning, inte mindre.

Kolla in kampanjhemsidan, skriv på namninsamlingen och sprid!

Mia Sand, Ordförande

—

I bloggosfären; Alliansfritt Sverige beskriver major Utbildningsminister som ett samhällsproblem och på DK fastslår Herman att classwar probably is the best war in the world.

Intressant? Klicka och sprid.

Andra skriver om studiesociala utredningen, studiemedlet, utbildningspolitik, regeringen

Fackpub – ungdomar och studenter på arbetsmarknaden

…och nu blir det mer reklam!

Ungdomar och studenter – vad händer med dem på arbetsmarknaden?

Handels fackklubb 458 på Vänsterpartiet inbjuder till fackpub!

Samtal om ungdomars och studenters situation på arbetsmarknaden. Medverkande:

Mia Sand, Vänsterns studentförbund, och Markus Kristiansson, ungdomsombudsman, LO.

Soppa och öl till schyssta priser!

Kafé Marx, Kungsgatan 84, T-bana: Rådhuset

Häng på! Det blir skoj!

Ja visst ja, det är i Stockholm.

Intressant? Tryck och sprid!

I bloggosfären – Jesper duckar vuxenvärldens förväntningar bakom Marx och Syrran om helgon och folkmördare.

Studentjobb

Stockholms universitets studentkår, som styrts av VSF och andra vänsterkrafter under året, presenterar en utredning om studenters situation och roll på arbetsmarknaden. När studenter ägnar stor del av sin studietid åt att arbeta är det faktiskt inte bara en fråga för den enskilda studenten, utan det påverkar hela arbetsmarknaden. Man skriver i pressmeddelandet att en kunskapsintensiv ekonomi också håller lönerna uppe och därmed omvandlingstrycket på ekonomin, och det är jäkligt viktigt. Vi ska inte ha en massa nya låglönejobb, vi ska ha höga löner så att produktionen tvingas vara effektiv.

Att göra sådana här rapporter är inte kårarbete som påverkar studenternas direkta vardag, men det är en viktig del i att politisera student- och utbildningsfrågor. Det som pågår på högskolor och universitet är lika mycket politik som det som pågår i en kommun, och kårer som gömmer sig bakom en opolitisk fasad av ”studentintresse” följer bara med den borgerliga mainstreamfåran, oavsett om de själva vill eller inte.

Jag har inte själv läst rapporten, men tycker det verkar vara en god idé att göra det!

Grattis Uppsala!

Fick precis nyheten att Daniel Fredriksson från VSF Uppsala just valts till vice ordförande vid Uppsala studentkår. Daniel ska ansvara för utbildningsfrågor under kommande verksamhetsår. Fett! Grattis Daniel, grattis VSF Uppsala och grattis Uppsala studentkår!

Intressant? Tryck och sprid!

Andra bloggar om Vänsterns studentförbund, utbildning, Uppsala studentkår

Vänsterpartiet säger ja till fildelning?

I helgen beslutade Vänsterpartiets partistyrelse att stödja en motion om att legalisera fildelning för privat bruk. Härligt! Om kongressen (som äger rum i Norrköping den 6-8 juni) bifaller motionen kommer en arbetsgrupp att tillsättas för att arbeta fram detaljerna. Härligt! Anki Ahlsten säger till DN att det säkert kommer att bli diskussioner på kongressen. Det hoppas jag! Den här frågan är komplex och ideologiskt intressant och jag ser fram emot att ta del av mina partikamraters åsikter om fildelning. Det borgerliga motståndet mot, men också sättet att beskriva fildelning tyder på, precis som Ida Gabrielsson påpekar, en enorm okunskap. Konsekvenserna blir att man skyddar storföretag och attackerar den lilla människan. Det får vara nog med det nu!

Partistyrelsen tillsatte också en arbetsgrupp som ska arbeta fram ett nytt utbildningspolitiskt program, med bland annat Linn Wegemo från VSF. Skolan är, förutom arbetsmarknaden, den främsta arenan för borgarnas klasspolitik. Där behöver vänstern komma med konkreta alternativ. Kör hårt och lycka till!

Dagens bloggtips – Kim Müller nördar loss om fordism, toyotism, tjänstesektorn och kapitalismens samtida mekanismer.

Intressant?

Läs vad andra tycker om fildelning, vänsterpartiet, utbildning