Go studentbay!

Om du av någon anledning missat det finns det numer möjligen att ladda ner och dela med sig av kurslitteratur på Studentbay. Laddar du upp eget material är tjänsten gratis, annars får du pröjsa en kostnad på 20 spänn via sms.

I fredags debatterade Samira Ariadad från Stockholms universitets studentkår frågan med Mona Hillman-Pinheiro från Föreningen Svenska läromedel i P1 Morgon (finns fortfarande att lyssna på här, fjärde delen). Hillman-Pinheiro inledde med en tämligen uttjatad visa; att påstå att fildelning är stöld. Hallå, det är brott mot upphovsrättslagen. Det är inte så att när man laddar ner något så försvinner någon typ av original. Därefter fortsatte Hillman-Pinheiro med en annan klassiker nämligen ett försök att ställa olika grupper mot varandra genom att (retoriskt?) fråga Ariadad om hon inte ville ha betalt för sitt arbete när hon kom ut i arbetslivet?

Det är inte så att studenter och andra låginkomsttagare laddar ner saker för att jävlas, vilket Ariadad påpekade. Vi gör det för att vi inte har råd. Det är juridiken och kapitalstarka företag och institutioner som bör granskas och omorganiseras, inte låginkomsttagares vardagliga praktik. Om det är så att det blir knas med inkomster och försörjning hit och dit, ja, då får väl branscherna som sagt anpassa sig. Det är inte studenternas uppgift att se till att forskare och författare kan försörja sig. Om arbetsgivaren skulle säga något annat bör de organisera sig. Herregud, vi har väl kollektivavtal! Jag ställer gärna upp som blockadkött eller annat stöd i deras eventuella fackliga kamp. Att kamrater skulle vara problemet och inte kapitalet, det ställer jag däremot inte upp på!

Hillman-Pinheiro intervjuades också av Svenskan i förra veckan. Där sa hon:

Det kommer nog att bli mer skadligt än nyttigt det här. Något som däremot skulle behövas är en ordentlig diskussion med studenterna om hur förlagen bättre kan anpassa sina tjänster efter deras behov.

Well, Mona. Det är inte heller förlagens uppgift att tillgodose studenters behov, det är det vi har – eller borde ha – välfärdssamhället till. Att studenter laddar ner kurslitteratur och därmed bryter mot upphovsrättslagen måste ses i ett vidare perspektiv. Vi gör det som sagt inte för att jävlas. Inte heller för att det är the new hip cool thang. Kurslitteratur är svindyrt och vi studenter lever under existensminimum. Brotten mot upphovsrättslagen har dessutom pågått betydligt längre än fildelning genom kopiering. Det här är bara en förlängning. Många studentkårer driver bokhandlar för att pressa priserna, men det går ju bara till en viss gräns.

Själv studerar jag vid en institution som använder sig mycket av kompendier. Detta försvårar betydligt för studenterna att finna billiga andrahandsalternativ, och öppnar för kopiering mellan studenter. Man kan tycka att institutioner som använder sig av kompendier skulle vara för elektroniskt material. Det skulle minska deras administrativa arbete och vara mer miljövänligt. Plus att det skulle medföra gladare studenter (om det inte är så att institutionerna lägger på en extra avgift för mer klirr i den egna kassan…). Den främsta åtgärden är och förblir att höja studiemedlet.

Jag hoppas också att Vänsterpartiet snarast omformulerar sig kring fildelningsfrågan, och givetvis att den här typen av ytterst blygsam fildelning avkriminaliseras. Inte för att den socialistiska kampen står och faller med fildelningsfrågan, utan för att den är central och konkret i många ungdomars och låginkomsttagares vardag. Tills dess är det bara att önska Studentbay och alla användare ett fett lycka till!

Intressant? Tryck och sprid!

Andra bloggar om fildelning, student bay, vänsterpartiet, stockholms universitets studentkår